- 相關(guān)推薦
瑞典語(yǔ)名詞基礎學(xué)習
導語(yǔ):名詞是組成句子的重要部分,下面YJBYS小編向大家介紹瑞典語(yǔ)的名詞,歡迎學(xué)習!
瑞典語(yǔ)名詞是兩性的。名詞和句子形式很依靠名詞性。我們稱(chēng)名詞性“n 詞”和“t 詞”。每個(gè)名詞帶自己的性。如果要學(xué)新的名詞就也必須學(xué)它的性。第一和第二課沒(méi)有學(xué)性,但是剩下的課要學(xué)。
瑞典語(yǔ)的“一”數字依靠帶來(lái)的名詞。“ stol ”(椅子)是“n 詞”。“一把椅子”就是“ en stol ”。 bord (桌子)是“t 詞”。“一張桌子”因而是“ ett bord ”。注意瑞典人不用“把”,“張”這種量詞。
瑞典語(yǔ)的詞“ den ”和“ det ”都相當于中文的“它”。用“ den ”還是“ det ”是依靠詞指的事。如果是 n 詞就用“ den ”,如果是 t 詞就用“ det ”。
瑞典人用 en 或者 ett 介紹新的東西進(jìn)上下文。中國人也有的時(shí)候用“一(個(gè))”介紹新的東西,但是跟中國人來(lái)說(shuō)這個(gè)不是必需的。例如:
Jag ser en katt.
Den springer. 我見(jiàn)一只貓。
它跑。
Lasse köper en hund.
Den skäller. Lasse 買(mǎi)狗。
它狗叫。
Ett djur äter.
Det ser mig. 一個(gè)動(dòng)物吃。
它見(jiàn)我。
我們現在學(xué)還一個(gè)名詞形式:定形式。如果名詞的意思是特別的標本就必須用定形式。經(jīng)常先用不定冠詞( en 、 ett )介紹名詞進(jìn)上下文,然后用代詞( den 、 det )或名詞定形式。例如:
Lisa träffar en pojke.
Lisa 見(jiàn)到一個(gè)男孩。 Pojken heter Åke.
( Lisa 見(jiàn)到的)男孩的名字叫 Åke 。
Ett lejon äter kött.
一只獅子吃肉。 Lejonet vrålar.
(吃肉的)獅子吼。
名詞的定形式都不一樣。一要學(xué)生名詞就也得學(xué)定形式。
名詞也有別的形式。它們譬如也有復數形式和復數定形式。復數形式是介紹數個(gè)標本進(jìn)上下文。用復數定形式來(lái)指出特別的標本。例如:
Jag ser katter. 我見(jiàn)貓。(不是特別的貓。)
De springer. 它們跑。
Katterna dricker mjölk. (那些特別的)貓喝牛奶。
Lejon äter kött. 獅子(一般地)吃肉。
Lejonen vrålar. (那些特別的)獅子吼。
從這門(mén)課此后,我給你生名詞跟這四個(gè)形式。例如:
flick|a, -an, -or, -orna 女孩
這個(gè)說(shuō)明的意思是單數是“ flicka ”,單數定是“ flickan ”,復數是“ flickor ”,復數定是“ flickorna ”。你看單數定形式最后的字母是 n 所以這個(gè)詞是 n 詞。如果是 t 就是 t 詞。有的詞復數跟單數一樣。例如:
bord, -et, -, -en 桌子
意思是單數是“ bord ”,單數定是“ bordet ”,復數是“ bord ”,復數定是“ borden ”。注意“ borden ”是復數定形式。別把這個(gè) t 詞復數形式和 n 詞單數定形式混在一起。
有的名詞復數形式都沒(méi)有。那個(gè)經(jīng)常是不可數名詞。例如:
mjölk, -en 牛奶
文章
Per köper en radio. Per 買(mǎi)一臺收音機。
Han tittar på den. 他看它。
Radion spelar musik. 收音機放音樂(lè )。
Per gillar inte musiken. Per 不喜歡(收音機放的)音樂(lè )。
Han stänger av radion och sätter på ett kassettband. 他關(guān)掉收音機而打開(kāi)錄音機。
Kassettbandet brister. 錄音帶破壞了。
Per gråter. Per 哭。
Martin är läkare. Martin 是大夫。
Han har många patienter. 他有許多病人。
Patienterna gillar Martin. 病人喜歡 Martin 。
De ger honom blommor. 他們給他花兒。
Martin säger tack. Martin 說(shuō)“謝謝”。
Olle hittar ett papper. Olle 找到一張紙。
Han tittar på pappret. 他看紙。
Han ger Lisa det. 他給 Lisa 它。
生詞
stol, -en, -ar, -arna 椅子
bord, -et, -, -en 桌子
katt, -en, -er, -erna 貓
springer 跑
Lasse 一種男人名字
hund, -en, -ar, -arna 狗
skäller 狗叫
djur, -et, -, -en 動(dòng)物
pojk|e, -en, -ar, -arna 男孩
lejon, -et, -, -en 獅子
vrålar 吼
dricker 喝
mjölk, -en 牛奶
flick|a, -an, -or, -orna 女孩
radio, -n, -apparater, -apparaterna 收音機
tittar på 看
spelar 放(唱片、錄音機等)
musik, -en 音樂(lè )
stänger av 關(guān)掉
sätter på 打開(kāi)(機器)
kassettband, -et, -, -en 錄音帶
brister 破壞
gråter 哭
har 有
många 許多
patient, -en, -er, -erna 病人 發(fā)音: pasient
gillar 喜歡
ger (送)給
blomm|a, -an, -or, -orna 花兒
säger 說(shuō)
tack 謝謝
Olle 一種男人名字
papp|er, -ret, -er/-ren, -erna/-rena 紙
已經(jīng)學(xué)的名詞
kött, -et 肉
fisk, -en, -ar, -arna 魚(yú)
student, -en, -er, -erna (大)學(xué)生
mamm|a, -an, -or, -orna 媽媽
papp|a, -an, -or, -orna 爸爸
mor (moder), modern, mödrar, mödrarna 母親
far (fader), fadern, fäder, fäderna 父親
kinesiska, -n 中國話(huà)
svenska, -n 瑞典話(huà)
lärar|e, -en, -e, -na 老師
練習
1. 填上適當的名詞形式。不要用代詞。
1. Jag träffar ___________. _________ ler. (老師,單數)
2. Lisa hittar ___________. __________ hoppar. (魚(yú),復數)
3. ________ (大夫) ger Sara __________________(花兒). ________ (貓) äter __________ (花兒).
2. 把下列的句子翻譯成瑞典語(yǔ)。
1. 老師有學(xué)生。
2. 學(xué)生說(shuō)瑞典語(yǔ)。
3. 狗不吼。
4. 貓吼嗎?
5. 我看一個(gè)男孩。男孩哭。
【瑞典語(yǔ)名詞基礎學(xué)習】相關(guān)文章:
名詞性從句基礎語(yǔ)法07-15
基礎英語(yǔ)之名詞的格10-05
英語(yǔ)中關(guān)于名詞的基礎語(yǔ)法05-18
瑞典語(yǔ)購物用餐詞匯05-25
名詞從句學(xué)習資料10-03
梵文名詞數與格的基礎知識07-21
瑞典語(yǔ)字母發(fā)音大講解08-18